Ja för nu är jag så motiverad till att kämpa till mig det där körkortet en gång för alla. Allt som jag oroar mig för när jag åker buss, men som aldrig händer, ja det hände igår! Redan innan bussen kommit var jag i upplösningstillstånd över alla skrämmande tankar jag hade. Först av allt var bussen till uppsala sen, sen fick han inte in min biljett (men han sa att det bara var att åka iaf, så där hade jag tur), sen blev vi hela en timme sena till sthlm pga köer och felkörning. Halva bussen var galet förbannade på just den där felkörningen, fler med mig var nervösa för att missa sina andra bussar. Men turen var lite på vår sida för den vi skulle åka med blev tvungen att vänta in oss. Så när jag väl var framme i sthlm gick jag från en arg buss till en annan och jag var galet nervös för att det skulle krångla med biljetten igen, men en en gång hade jag lite tur och så var jag äntligen på väg hem.

Allt det här resulterade i att jag kom hem 40 minuter senare och att min stackars kropp fick sitta på en buss en timme för länge så idag har jag grymt ont i ryggen och det lär bli fart på träningen igen nu när jag är hemma!

---

Jag håller på att läsa en bok med och jag vet inte om jag ska tycka om den eller inte för det känns så svår. Historien är jätte bra, men själva upplägget är lite jobbigt. Det är nämligen en mamma som skriver brev till sin föredetta man om deras gemensamma son som skjutit ihjäl en massa klasskompisar och nu sitter i fängelset. Karaktärerna är väldigt kompilicerade som personer och att befinna sig i den här kvinnans huvud då, när hon försöker förklara och förstå, ja då blir det tungt. Men nu är jag fast iaf och vill läsa klart den. Hade hoppats på att hon i boken skulle få något svar från sin Franklin, men tror inte det blir så.. Får se vad det leder till, boken heter iaf Vi måste prata om Kevin och är skriven av  Lionel Shriver. Så känner ni för en intresant men komplicerad bok så borde ni läsa den här :)

Mig + säng = Bra kombination

Tjing!