Mhmm såg ju faktiskt en riktig goding på stan idag. Galet snygg va han där han stog bakom mig i glasskön på bosses.. På bussen hem sen så tyckte jag gott att han kunde åka min buss och ack så nära det var. Godbiten stog nämligen vid busshållsplatsen när vi stanna med han vänta på en annan buss. Synd han hade gärna fått bo granne med mig ;P

Det kändes som om vi utbytt blickar tidigare än i dag.. Var han möjligtvis ute i Lördags?

Det känns allt som om jag haft en minisemester de senaste dagarna, dock en vääldigt intensiv en. Jag har haft clara och Lina på besök sen i fredags och dem övergav mig idag runt femsnåret. Det har vart en kalashelg med mycket prat, mycket sol, mycket vandrande och en hel massa affärer. För att inte tala om vad vi käkat :) Känns riktigt kul att de vill komma och hälsa på mig trots att jag flytt Uppsala och bor en bra bit bort.. Men som vi konstatera så tar det inte så lång tid att åka hit!

Tänkte bjuda på lite bilder:

         

      

   

Visst ser det ut som sommar :) Härliga dagar har det vart och jag hade verkligen jätte kul!!

Nu ska jag slöa lite här innan det är dags att sova för att sen jobba.. Minisemestern är slut för denna gången, men sitter redan och fnular på vad för skojj man kan hitt på..

Ha det gutt!

Känner att jag har kommit till en rätt bra punkt i livet, jag känner mig rätt så stabil och trivs med min vardag. Men ibland kommer det nåt, en situation, en person och du får ett återfall. Du hamnar i ett känslokaos som du kanske trodde du var klar med. Jag har haft en sån dag idag och till en början kändes det som en sjukt nederlag. Men jag kan inte återgå till dem där känslostormarna som river upp mig helt och hållet. Jag gjorde ett annat val idag och det var ett bättre val. Jag tog vägen bort ifrån det tråkiga i stället för att knalla rakt in i det.  

Detta mycket möjligt för att jag kommit längre nu och för att jag fått upp ögonen för ett verktyg. Fick upp ögonen ordentligt för detta verktyg på mitt nya jobb under ett värderingsmöte. Men det finns ett mail som säkert de flesta fått, men detta visar tydligt vad det hela handlar om.


Här har vi denna lilla historia:

Kalle är den typen du älskar att hata. Han är alltid på gott humör och har alltid något positivt att säga.

När någon frågade honom hur han mådde svarade han:

'Om jag mådde bättre hade jag varit tvillingar'.

Han var en naturlig inspiratör... Om en av de anställda hade en dålig dag var Kalle där och talade om för de anställde hur man kunde se positivt på situationen.

Jag blev nyfiken av att se detta, så en dag gick jag bort till Kalle och frågade honom: 'Hur lyckas du?'

Kalle svarade: 'Varje morgon vaknar jag och säger till mig själv: Du har två val idag. Du kan välja att vara på gott humör eller du kan välja att vara på dåligt humör. Jag väljer att vara på gott humör.'

Varje gång det sker något dåligt, kan jag välja att vara ett offer eller dra lärdom av det. Jag väljer att dra lärdom av det.

Varje gång någon kommer och klagar hos mig, kan jag välja att acceptera deras klagan eller jag kan välja att peka på de positiva sidorna i livet.

Jag väljer de positiva sidorna i livet.

'Säkert, men det är inte fullt så enkelt', protesterade jag.

'Det är det', svarade Kalle. Livet handlar om val. När du tar bort allt runt omkring är varje situation ett val. Du väljer hur du vill reagera på situationen.

Du väljer hur folk skall påverka ditt humör. Det är du som väljer om du vill vara på bra eller dåligt humör. Till syvende och sist är det ditt val hur du lever ditt liv.

Jag funderade över vad Kalle hade sagt.

Strax därefter lämnade jag företaget för att starta eget. Vi tappade kontakten, men jag tänkte ofta på honom när jag gjorde ett val i förhållande till livet, istället för att bara reagera på det.

Många år senare hörde jag att Kalle var inblandad i en allvarlig olycka med ett fall på 20 meter från en radiomast. Efter 18 timmars operation och flera veckor på intensiven, blev Kalle utskriven från sjukhuset med skenor längs ryggen.

Jag träffade Kalle ca sex veckor efter olyckan. Då jag frågade honom hur han mådde, svarade han: 'Om jag mådde bättre skulle jag ha varit tvillingar. Vill du se ärren?'

Jag avböjde erbjudandet om att se ärren, men frågade honom om vad som försiggick i huvudet på honom under olyckan.

'Det första jag tänkte på var på min ännu ofödda dotter', svarade Kalle.

Så medan jag låg på marken mindes jag att jag hade två val. Jag kunde välja att leva eller jag kunde välja att dö. Jag valde att leva'.

'Var du inte rädd? Blev du inte medvetslös?' frågade jag.

Kalle fortsatte: 'Ambulanspersonalen var fantastisk. De sa hela tiden att allt kommer att gå bra. Men då de rullade in mig på akutmottagningen och jag såg uttrycken i läkarnas och sjuksköterskornas ansikten, blev jag vettskrämd. I deras ögon stod skrivet: 'Han är döende'. Jag visste att jag måste göra något.

Vad gjorde du då?', frågade jag.

Nå, det var en sjuksköterska som skrek frågor till mig', sa Kalle.

Hon frågade om jag var allergisk mot något.

Ja, svarade jag. Läkarna och sjuksköterskorna stannade upp medan de väntade på mitt svar.

Jag tog ett djupt andetag och ropade: Tyngdkraften.

Genom deras skratt sa jag till dem: 'Jag väljer att leva. Operera mig som om jag var levande, inte död'.

Kalle överlevde tack vare läkarens skicklighet, men också på grund av sin fantastiska inställning.

Jag lärde av honom att varje dag kan vi välja att leva fullt ut. Inställningen är, trots allt, allt.

***

Långt detta blev då tack vare historien. :) Men ja det är värt att tänka på historien och dess budskap. Jag försöker jobba med detta så gott jag kan och ibland (som idag) ger det utdelning.

Trevlig kväll mina vänner

En pizza senare så känner jag mig lite mer som människa igen, det kombinerat med cola och film så klart. Igår var det lill-lördag och jag och Sandra passa på att kolla läget på stan. Gick till platens då vi hört att de brukar ha bra musik på onsdagar. Musiken var väl inte vad vi tänkt oss men den funka efter ett tag. När vi först kom vi fram så kände vi att vi var gamla. Asså ni skulle sätt alla som var där, typ två cm höga tror ja. Sandra och jag var väl typ de enda tjejerna utan klänning, vilket i sin tur ledde till att en tjej kom fram och fråga om vi var flator! HAHA så himla skön :)

Det är faktiskt ett stort nöje att sitta och studera folk på dansgolvet. Sandra har en underbar cynisk liten ådra som kan komma med såna klockrena kommentarer. Och så var det en sån söt liten pojke som dansa, han var helt jätte söt. Vi studera honom i en hel evighet.. low low low säger jag bara :P

Det var faktiskt en as skön kväll igår, något sen blev den dock. Men jag är uppe och pigg så en natt på jobbet ska jag väl klara av! Annars så skulle jag gärna spana i Bruce i huvudstaden ikväll.

Nu ska jag fortsätta mitt maratonsnack med Sandra.. Tjing