Såhär i mörkret och i ljuset av gatubelysningen ser det ut som den vackraste sjön utanför mitt fönster, men egentligen är det bara en regnig parkering. Men just nu vill jag inte att det är en parkering så jag tänker för en gångs skulle njuta av min fantasi. Just precis nyss var det en mäktig människa som kunde gå på vattnet, det är som ett mirakel och mirakel vill jag ha!!

Hm, det här är nog inte en sån bra kväll iaf. Mest av allt så skulle jag nog behöva gråta, för det är ju sånt man ska göra när ett förhållande tar slut. Även om att ett slut kanske var precis vad man behövde. Men jag har inte kunnat åstakomma några tårar sen jag blev officiellt ensam. Inte förens nu, då jag mår illa efter att ha svullat chips!

På ett sätt känner jag mig som en hycklare. Hela veckan har jag pladdrat på om hur glad jag känner mig och om hur bra jag mått efter att jag tog mitt beslut. Men samtidigt kan jag inte låta bli att undra om jag inte ljuger för mig själv? Det är ju så mycket som sker omedvetet i vårt undermedvetna och jag undrar om inte jag någonsatn där fått för mig att man inte ska vara ledsen när det är en själv som gjort slut på ett förhållande. Och är det så mina tankar går omedvetet ja då är jag lite korkat. Men kanske är jag det för mitt eget bästas skull?

Blä, det är ju inte någon ordning på tankarna ikväll!! Jag vet iaf att det inte är en bra kväll och jag känner mig ensammen. Och jag vet att jag skulle vilja förflyttas till en annan tid och till en annan plats. Att spendera tid i ensamhet är inte bra, för man tänker för mycket och jag är rädd för mina tankar ibland. De kan göra så mycket skada, men ibland kan den även få en att tänka på annat..

Det är ingen ordning och reda alls, men sen så är det ju tankar med..