**

Jag har fastnat, fastnat i ett ohälsosamt tankespår

Samma tankar bara maler på när jag har tid för mig själv!

Och tid för mig själv har jag ofta..

Jag är en tänkarnas och känslornas människa och jag kan analysera med

Och det här i kombination med varandra har blivit en plåga

Jag tänker på vad jag vill ska ändras, jag klagar mycket på hur allt ser ut, på hur jag tycker, tänker och är Och jag inser ju att det inte kommer ta mig åt rätt håll!

Men när man har fastnat, hur ska man då ta sig låss och bryta det där dåliga mönstret?

**

Jag har en teori över min fascination över bilder. Mitt i all kaos i kroppen har jag ett behov av det vackra. Och att ta bilder & att titta på bilder skapar en harmoni i min kropp. Och det blir väl en kontrast till allt det andra. Jag tror att bilderna blir ett substitut för den där lyckan som inte alltid finns här när jag behöver den.

BILDERNA är väl min källa till ny energi!

**

Till sist längtan efter förändring, ena dagen tankar på att färga håret, börja dansa. Och nu en längtan efter barn, det är visserligen en längtan som alltid finns, men just nu är den väldigt stark. Anledningen till att den är så stark nu tror jag är just min längtan efter förändring, för ett barn skulle ju verkligen bli en förändring...

Men det blir inga barn gjorde nu, det kan jag lova!
Har ett antal punkter på säkerhetslistan som skall bockas av först :)